Påväxt på fasadputs och tegeltak.
Påväxt av mikrobiell sort på fasader har alltid uppkommit men upplevs nu på senare år att detta problem har ökat ordentligt på våra fasader som har fasadputs som fasadbeklädnad. Redan efter några år så har man upptäckt kraftig mikrobiell påväxt på en del av dessa fasader. Den mest vanliga typen av påväxt kommer i från mögelsvampar som exempelvis Cladosporium. Ett högt fukttillstånd i fasadputsen gynnar påväxten väsentligt. Att exakt kunna förutsäga vilken fasad som kommer att utsättas för mikrobiell påväxt är nog troligen ett omöjligt uppdrag. Däremot kan man se att tunnputsning på vissa typer av isoleringsmaterial verkar lättare ge upphov till mikrobiell påväxt. Troligen på grund av att tunnputs på isolering verkar avge ett högre yttre fuktigt tillstånd än ett homogent massivt putsat murverk.
Påväxt hittar vi även i olika material på våra tak.
Har du upptäckt att du har fått mossa eller liknande som växer på ditt tak? Detta är inget ovanligt. Mikrobiell påväxt finns även på våra tak. Både på betong och lertegel. Detta ställer också till med problem för många fastighetsägare. Påväxt ser inte bara illa ut och ger ett dåligt intryck. I många fall så gör påväxt då det har en tendens att binda upp och fukt och vatten som kan tränga ner i underlaget och orsakar sk frostsprängningar i underlaget. Detta gör att underlaget fryser sönder under vintertid. Då räcker det inte längre med en rengöring utan underlaget måste även återställas. Vill det sig riktigt illa så kan även fukt och vatten tränga längre in i konstruktionen och skapa problem även där. Detta gäller både för fasadputs och taktegel i olika varianter.
Några metoder av bli av med påväxt som man kan använda på både lertegel och betongpannor ser du här.
Tar man bort mossa mekaniskt med skrapa eller en passande lite kraftigare typ av borste är detta en möjlighet att få jobbet gjort. Denna metod tar dock inte död på påväxt.
Att spruta ett växtdödande medel med en lågtrycksspruta över hela taket för att sedan låta väder och vind göra resten. Denna metod kan ta lång tid innan all påväxt har försvunnit och behöver utföras återkommande för att inte ny påväxt ska starta igen.
Tvätta med högtryck är också en metod att använda sig av. Då högtryckstvätt används måste man tvätta med sunt förnuft och inte skjuta in vatten överallt i glipor och under plåtbeslag så att vatten kommer in under taktegel och kanske skadar underlaget. Tvätta uppifrån nock och ner. Man bör också kontrollera så att pannor inte skadas av ett alltför högt tryck från maskinen. Efter tvättning kan man även påföra ett växtdödande medel för att minska risken för ny påväxt. När rengöring av taket är färdigt så kontrollera alltid att hängrännor och stuprör är väl rengjorda. Detta för att säkerställa att vattenavrinningen fungerar som den ska efter rengöring så att inte mossa, barr löv eller dylikt ligger och orsakar stopp vare sig i hängrännor eller stuprör.
Som alltid vid arbete på hög höjd så ska alltid säkerheten sättas i första hand och säkerhetsanordningar ska alltid användas för att minska risken för fallolyckor. Vi hjälper gärna till med denna tjänst.
Träfasader slipper inte heller undan detta gissel.
Tittar vi på mikrobiell påväxt på träfasader så är detta också även här ett återkommande problem för många fastighetsägare. Om detta är ett tilltagande problem för våra fasader så är det naturligtvis ingen bra utveckling vare sig det gäller hus med putsade fasader eller en fastighet med träpanel.
Det finns många hypoteser om varför detta mikrobiella problem uppstår. En del förklaringar till ökad mikrobiell påväxt antas vara någon eller rent av flera tillsammans av dessa nedanstående förklaringar.
- Vårt klimat har blivit både fuktigare och varmare.
- Ytskiktsmaterial i dag innehåller färre gifter som skyddar mot påväxt.
- Vår miljö innehåller mer föroreningar i dag än tidigare.
- Ytskiktsmaterial innehåller mer av organiska material.
- Att för isolerade väggar skapar mer fukt.
- Fasadens utformning skapar i vissa fall en bättre grogrund för påväxt.
Dom vanligaste typer av mikrobiell påväxt på våra fasader skiljer sig ändå åt och har olika typer av karaktärer. Vi nämner några av dom vanligaste typerna nedan med enkel kortfattad ytlig information.
Mögelsvampar.
Mögelsvamp har gemensamt att dom saknar klorofyll som i sin tur gör att mögelsvamp kan inte tillverka sig egen näring genom luftens koldioxid. Mögelsvampens näring kommer alltså i från andra typer av organismer. En del av dessa är organiska ämnen som kommer från det material där mögelsvampen har fått fäste och vuxit fast. Vissa delat av fasadmaterialet främjar alltså mögelsvampens tillväxt. Ökad tillväxt kan även ske med föroreningar som fastnar på fasaden yta och tillför näring på så vis. Tilläggas ska att en relativt hög fuktighet behövs för att främja påväxt av mikrobiell mögelsvamp
Lavar
Enbart regnvatten innehåller normalt tillräckligt med näring för att lavar ska växa. Svampen och alger lever ofta tillsammans och skapar en gemensam påväxt tillsammans som en enhetligt växt. Lavar är alltså en dubbelorganism sammanvävd av både svamp och alg. Deras existens tillsammans gör lavar mycket tåliga och kan överleva långa torra perioder. Svampen drar åt sig vatten och salt vilket alger i sin tur omvandlar med sin klorofyll till födoämnen till både sig själv och svampen. Lavar överlever utan näringsbehov som kommer från underlaget där den växer.
Alger
Grönalger är vanliga på fasadytor som är utsatta för hög fuktbelastning. En egenskap som alger har gemensamt är att alger innehåller klorofyll och tillverkar sin egen näring med fotosyntes. Detta gör att alger inte är beroende av näring som kommer från underlaget. Ordet alg är också ett samlingsnamn som avser flera grupper av växter.
Mossa
Mossor är en låg grön växt som inte heller behöver tillgång med näring i från underlaget den växer på. Däremot så behöver miljön där den växer vara fuktig. En del av dessa mossor växer som bäst i basiska miljöer och det gör i sin tur att vissa mossor mår som bäst och frodas på kalkputsade fasader. En del av dessa mossor växer som bäst i sura miljöer.
Skador efter rengöring.
När man ska rengöra en putsad fasad från påväxt bör man vara mycket försiktigt. Använder man en högtryckstvätt som är en vanlig metod för detta gäller det att man är mycket försiktig. Det är mycket lätt att man skjuter sönder fasadputsen med ett för starkt vattentryck. Vissa typer av fasadputser är ömtåligare än andra. Andra vanliga problem efter åtgärd är att fasadputsen har blivit missfärgad både av påväxt och växtdödande medel. Även om påväxten är borttagen så ger fasadputsen inget bra helhetsintryck längre på grund av missfärgning eller att fasadputsen blivit skadad av högtryckstvättning eller mekanisk borttagning. För att återställa fasadputsen i dessa fall behöver man färga om helt eller delvis av fasadytor för att få ett tillfredställande rsultat. Även klotterborttagning kan ge denna effekt. Klottret är borta men fasadputsen har förlorat sin forna glans efter borttagning.
Vi hjälper er att återställa er fasadputs.
Kontakta oss gärna om ni är i behov av någon av ovanstående tjänst. Vi tvättar och rengör både tak och fasad. Vi åtgärdar skador i putsade fasader i Stockholm och omnejd efter tidigare rengöringar och klotterborttagning.