Fasadputs Stockholm och dess närområden.
Fasadputs - Vi renoverar fasadputs med rätt kunskap om traditionella metoder och material.
Som fastighetsägare när man upptäcker skador i sin fasadputs oavsett man bor i villa eller ett flerfamiljshus så ställs man inför många frågor. När en skada uppstår någonstans i fasadputsen behöver det inte innebära att resterande av fasadputsen är i samma kondition. Övrig fasadputs kan vara i mycket gott skick. Här får man börja med kontrollera hur omfattande putsskador fasaden har. Man kontrollerar även konditionen på övrig befintlig fasadputs. I från detta resultat beslutar man sedan vilken typ av åtgärd man bör utföra. En fasadrenovering brukar ofta också innehålla andra typer av arbetsuppgifter som bland annat kan omfatta både plåt och målningsarbete av varierande omfattning.
Fasadkompaniet AB är aktiva i Stockholm.
Den vanligaste utförandet kallas 3-skiktsputs. Fasadputsen är normalt uppbyggd efter denna metod. Grundputs ,stockning samt ytskiktsputs. Man kan också utföra en fjärde putsning av fasadytan (finputsning) beroende på vilken ytskiktsputs/färg man ska använda sig av. Vilken struktur man önskar uppnå. Stockning av puts kan man utföra i flera skikt beroende på vilken tjocklek av fasadputs man vill ha. Grundputs påför man för att utjämna underlagets sugförmåga så att man får ett jämnare sugande underlag men dessutom för att se till att öka vidhäftningsförmågan innan man påför stockningsbruket
Olika typer av mur och putsbruk.
Att använda sig av rätt material är också viktigt. Ofta så är fasader med fasadputs utförda på lite olika sätt. Ett reveterat hus använder överlag alltid ett kalkbruk medan en annan putsbärare använder sig av ett kc-bruk. Vilken typ av befintlig fasadputs eller underlag är direkt avgörande för val av putsbruk som ska användas. Alla typer av putsbruk är inte alltid kompatibla att använda tillsammans i en och samma fasadputs. Därför är det viktigt att när man kompletterar och renoverar en redan äldre sittande fasadputs på sitt hus så ska man eftersträva att använda likvärdiga material. Som lekman kan det vara mycket svårt att avgöra vilken typ av putsbruk som fasadputsen innehåller.
Vissa putsbruk kan vara anpassade för olika typer av applicering. För det mesta när det kommer till putsbruk så är dom anpassade för både pump och handapplicering. Det finns också putsbruk som enbart är anpassade för slås på för hand.
Gällande klassificeringar och beteckningar av puts och murbruk.
Putsbruk är också uppdelat i olika hållfasthetsklasser. Tidigare har vi traditionellt benämnt hållfasthetsklasserna med A ,B ,C , D, E . A-bruk (cementputs) är hårdast och E (Kalkputs) som är mest porös och mjuk. Nu har vi fått ett nytt system med andra typer av benämningar.
Putsbruk har fått 4 stycken nya hållfasthetsklasser.
CS I CS II CS III CS IV
Murbruk har fått 8 stycken nya hållfasthetsklasser.
M 0,5 M 1 M 2,5 M 5 M 10 M 15 M 20 M d
Vid komplettering av fasadputs är det därför viktigt att man kontrollerar befintlig puts så att man lagar med samma typ av putsbruk. Tanken är att man ska uppnå samma hållfasthet som i den befintliga fasadputsen. Vi utför fasadrenovering i Stockholm med alla typer av olika sorters puts.
Nyputsning.
Nedknackning av all befintlig puts, Omputsning med nytt putsbruk samt ny ytskiktsputs/färg appliceras. Denna typ av arbete utförs när befintligt fasadputs inte är i tillräcklig god kondition så att putsen går att renovera/återställa till ursprungligt skick. Nedan kan du se exempelbilder på borttagen fasadputs.
Fasadputs och skador.
Några typer av vanliga skador.
- Skador orsakade av vatten.
- Rörelsesprickor.
- Mekaniska skador.
- Sättningsskador.
- Felaktiga materialval från tidigare fasadrenovering.
Nedan visar exempelbilder på vattenskadad fasadputs. I detta fall en skadad anslutning från hängränna till stuprör.
Fasadputs och utförande.
Det är mycket arbete att utföra en fasadrenovering. Förutom att fasadputsen ska renoveras så är det mycket förarbete. Alla närliggande detaljer måste skyddas från puts och murbruk. Fönster och dörrar ska skyddas med täckplast och alltid är det någon dörr och kanske även något fönster som man vill ha öppningsbart under arbetets gång. Takfot och vindskivor etc ska också skyddas från puts och murbruk. Mark ska skyddas från onödigt spill från material. Vi eftersträvar alltid att utföra ett så bra maskeringsarbete som möjligt då vi vet att detta lönar sig när fasadputsning väl är färdigställd och städningsarbete ska påbörjas.
Målningsarbete.
Målningsarbete av olika slag brukar vi också utföra vid fasadrenovering. Målning av takfot och vindskivor är ett arbete som nästan alltid förekommer vid en fasadrenovering. Det finns många olika byggnadsdelar att måla på en fastighet men vissa detaljer bör man passa på att måla när man har byggnadsställning på plats. Dels för att kunna arbeta säkert men också för att kunna utföra ett bra målningsarbete. Många detaljer målar vi innan färgningen av fasadputsen och skyddar med täckplast. Detta för att minska risken för färgspill på färdigputsad yta. Takfot och vindskivor är ett exempel vad vi normalt målar före färgning av fasadputs.
Putsade fasader och plåtbeslag.
Plåtbeslag vid fasadputs är mycket viktiga. Att plåtbeslagen fyller den funktion dom är tillverkade för. Nu finns det massor av olika plåtbeslag på en fastighet så här ges bara några exempel på dessa. Fönsterbleck är ett exempel på ett sådant plåtbeslag. Att fönsterbleck har en bra putskant och inte har bakfall så att vatten rinner inåt mot fasadputs och fönster. Samtidigt tittar vi på så att fönsterbleck har tillräckligt avstånd från fasadputs till främre droppkant. Hängrännor och stuprör är ett annat exempel på plåtbeslag som är viktiga , att dom fyller sin funktion att avleda vatten. Vid behov så måste dessa bytas ut.
Byggnadsställning och fasadrenovering.
Trygg arbetsmiljö.
Säker och välbyggd byggnadsställning är en förutsättning för att kunna utföra denna typ av fasadarbete. Dels för att minska olycksrisken men också föra att kunna utföra en bra fasadrenovering. Byggnadsställning ska inte bara vara säker for oss hantverkare. Den ska också vara säker för dom boende. Vi använder oss alltid av säkra och godkända byggnadsställningar som kontrolleras löpande under fasadarbetets gång.
Vid leverans.
Innan byggnadsställning levereras är det bra om det är rensat fritt från lösa föremål som står mot fasaden. Har man speciella växter man är extra rädd om kan man till ex flytta dessa växter till en annan del av tomten då vi inte kan garantera att växter i rabatter intill huset inte skadas under fasadrenoveringen.
Vi har Bas-P och Bas-U.
Fasadrenovering vintertid.
Utför man fasadrenovering under vintertid så behöver man täcka in byggnadsställning med så kallad vinterväv och komplettera med värmeaggregat för att kunna hålla rätt temperatur för våra fasadmaterial. Detta är viktigt så att fasadputs och även andra typer av färger som vi använder oss av kan torka på ett korrekt sätt. Nedan ser du några exempelbilder på intäckning av byggnadsställning.
Vår sophantering.
Hantering av grovsopor.
Hur vi hanterar våra grovsopor kan variera. För det mesta använder vi oss av stora sopsäckar som transporteras bort efter färdig fasadputsning. Alternativt löpande under fasadrenoveringens gång beroende på hur mycket grovsopor det blir. Vi använder container när det finns behov. Containers blir ju ofta stående på samma plats under arbetets gång så det kan också bli problem med att hitta en bra uppställningsplats utan att containers hamnar i vägen.
En bra lösning tycker vi.
När vi använder oss av grovsopsäck tycker vi att det blir mycket lättare att hantera grovsopor då vi i stort sett kan placera dessa grovsopsäckar var vi vill. Förutsatt att lyftkranen når fram. Normalt så stör det inte passage eller tar upp P-plats för dom boende och stör inte heller trafik på gatan.
Behöver ni hjälp med att renovera er fasadputs? Välkomna att kontakta oss.
Här hittar du lite lättläst information om just fasadputs , uttryck och begrepp.
I dag finns det många olika produkter av fasadfärger men vanligt är att man brukar dela dessa typer av färger i två grupper.
-
Oorganiska färger.
- Mineraliska färger som Kalk ,kalk och cement ,cement men också färger vilka är baserade på vattenglas som silikatfärg.
-
Organiska färger.
- Färger som innehåller Alkyd ,Linolja ,Acrylat ,Plast ,filmbildande färger.
Ädelputser - Naturliga miljövänliga fasadputser.
Ädelputs är en förädlad oorganisk fasadputs som man använder både vid nyproduktion och fasadrenovering. Ett färdigblandat torrbruk som man endast tillsätter vatten så har man en fasadputs som är färdig att använda. Ädelputser innehåller bla kalk ,cement ,dolomit ,färgpigment och även tillsats av glimmer. Ädelputs är en genomfärgad ytskiktsputs som går att få i dom flesta kulörer. Denna typ av fasadputs sprutas oftast upp på fasadytan.
Kalkfärg.
Finns fabrikstillverkad och kulörsatt direkt från leverantör. Fabrikstillverkad kalkfärg har en bättre täckförmåga än traditionell kalkfärg. Appliceras normalt 2-3 gånger för att sedan räknas som färdig. Ger ett flammigt och levande utseende.
KC-färg.
KC-färg är en både kalk och cementbaserad kalkfärg.I förhållande till kalkfärg får man ett hårdare ytskikt med KC-färg.
Traditionell kalkfärg.
Denna kalkfärg finns också färdigtillverkad idag men man blandar även på plats med olika recept. Denna typ av kalkfärg används mest på byggnader som har ett kulturhistoriskt värde men förekommer naturligtvis också på mer modernare byggnader. Traditionell kalkfärg appliceras 5-7 gånger och för att slutligen fixeras med kalkvatten och ger ett flammigt, levande utseende.
Silikatfärg.
Ytskiktsfärg med ett bindemedel som kallas för vattenglas. Den här färgtypen är vanligast på puts där den används i stället för KC-färg och även kalkfärg. Den här färgen kan även användas på till exempel betongunderlag.
Avfärgning.
Ordet avfärgning används mer på fackspråk för att beskriva målning av mineralisk färg på puts. Enkelt förklarat målning av fasadputs.
Spritputs.
Spritputs är en ytskiktsputs som innehåller grovkorning sand. Ballasten finns i olika storlekar. Traditionellt sett så slås denna ytskiktsputs på för hand med slev. Vanligast idag är att spritputsen sprutas upp på fasadytan.Denna fasadputs ger en grövre struktur och känns lätt igen med sin karaktäristiska grova ytstruktur.
Stänkputs.
Fabrikstillverkad genomfärgad ytskiktsputs ,en kalk och cementbaserad ädelputs. Påföres med trattspruta eller putsspruta. Innehåller kalk ,cement och vit välgraderad dolomit som ballast. Denna typ av puts ger en mindre knottrig struktur som kan variera lite i storlek.
Rivputs.
Denna ytskiktsputs låter man härda något för att sedan riva av yttersta ytan med en så kallad spikbräda. Den här metoden ger inåtgående struktur likt urgröpningar. Kallas även puts som är skrapad.
Terrasitputs.
En vanlig klassisk rivputs heter Terrasitputs. Terrasit är en genomfärgad fasadputs som har en spikriven struktur i fasadputsen i färdigt utförande. Denna typ av fasadputs var vanlig under 1950-talet och innehåller även glimmer som glimrar till beroende på hur solljuset faller.
Kalkbruk.
Kalkputs har använts sedan medeltiden i vårt land. Ett kalkbruk har många goda egenskaper och var det självklara valet både som murbruk och putsbruk förr i tiden. Kalkbruk har fått ge vika för mer moderna material men börjar komma tillbaka mer och mer. Särskilt viktigt vid restauering av våra kulturhistoriska byggnader då rena kalkbruk användes. Rena kalkbruk ska inte blandas i hop med kalk och cementbruk.
Kalkputs är svagare och mjukare än ett kc-bruk och klarar att ta upp rörelser bättre än en hårdare typ av cementputs. Ett rent kalkputsbruk är att föredra till exempel på ett reveterat hus (puts på trästomme).
Slamning av fasad.
Detta är en tunn ytbehandling av putsbruk som slammas på fasadytan. Olika typer av moddlare av varierande storlek används för detta ändamål. Putsbruket kan vara genomfärgat direk från början vid slamning alternativt målas fasaden efter utförd slamning. Att utföra slamning av tegelfasader är ingen ovanlig företeelse.
Säckskurning.
En tunn ytbehandling med passande putsbruk. Fasadytan bearbetas med en skumgummibräda eller likvärdig grovporig bräda. Underliggande tegel syns delvis igenom putsbruket.
Grundning.
Grundputsning är det första påslaget av putsbruk som kan variera i tjocklek och konsistens. Utförs för att ge ökad vidhäftning mot underlaget men också för att jämna ut uppsugning av vatten in i underlaget.
Tjockputs.
Tjockputs har en tjocklek på minst 9 mm upp till 15-20 mm.
Tunnputs.
Tunnputs brukar utföras med en tjocklek av 2 mm upp till 9 mm
Hydrofobisk.
Hydrofobering är en behandling som skapar en vattenavvisande yta .Behandlingen ska inte påverka ånggenomsläppligheten i någon större omfattning. Vid hydrofobering så tränger behandlingen in i underlaget och ska under normala omständigheter inte heller synas.
Rot-puts.
ROT-puts är en metod av fasadputsning/renovering där man låter befintlig fasadputs sitta kvar.Man monterar ett nytt putsnät/armering över samtlig fasadyta för att sedan putsa med nytt putsbruk.Avslutas med ny ytskiktsputs/färg.
Revetering.
Putsning av trähus. Tekniken blev vanlig runt 1850 talet.Ett av skälen att man putsade på trähus var också för att man ville efterlikna stenhus som på den tiden betraktades vara finare.Idag monterar man först en diffusionsöppen förhydningspapp sedan armeras ytan med en reveteringsmatta innan man slår på putsbruk. Avslutas med ytskiktsputs. Ordet revetera har egentligen en mer omfattande betydelse men används idag nästan enbart för att ge uttryck för puts på trästomme.
Reveteringsmatta.
Reveteringsmatta är en så kallad vassmatta.Tillverkning sker med ett varmförzinkad nät och vassrör som är fastsatta med ståltråd och fungerar alltså som putsbärare. Reveteringsmatta används både ute och inomhus både för väggar och tak. Detta är en taditionell metod och är vanlig vid putsning på trä.
Ballast.
Beroende på kornstorlek i ballasten så kan man med olika arbetstekniker och efterbehandling skapa olika strukturer i putsen.Ballasten kan bestå av finkornig sand till grov sand.
Dilatationsfog.
För att förbygga risk för sprickor i alltför stora sektioner av puts och murverk så delar man upp fasadytan med dilatationsfogar. Dilatationsfogen hjälper till att ta upp rörelser i murverket bättre. Dilatationsfog är även kallad rörelsefog.
Skalmur
En skalmur kan förklaras med en fristående mur i tegel som fästs med kramlor i den bakomliggande bärande konstruktionen.
Putskant och plåtbeslag.
Vid plåtbeslag i direkt anslutning till fasadputs utför man speciell bockning i plåtbeslaget som kallas för putskant.
Förvattning.
Förvattning utför man för att skapa ett jämt sugande underlag men också för att öka vidhäftningsförmågan. Ett sugande underlag ska alltid förvattnas. Utförs oftast med slang och ett finspridarmunstycke.
Eftervattning.
Vid varm och torr väderlek skall puts alltid eftervattnas annars är risken att man får en puts med svag och dålig hållfasthet. Putsbruket torkar för fort.
Bomlag.
Detta uttryck refererar till byggnadsställningar som oftast är byggda med flera våningsplan med stegar eller ett trapptorn som skiljer dessa åt. Varje så kallat arbetsplan kallas för bomlag.
Renovera din putsade fasad med Fasadkompaniet.se
Vi utför renovering av fasadputs i Stockholm och omnejd.